Jaha.. nu sitter jag här och pluggar svenska för fullt.

Eller rättare sagt läser en bok som inte ens är så bra,

och jag måste verkligen sträckläsa den för att bli klar

tills i morgon, då den ska in på biblioteket, och jag kan tydligen

inte låna om den. Det positiva med det hela är att jag sitter

insvept i en mysig filt på mitt underbart mysiga rum, min lilla

"oas av välmående", och mår finfint.

Jag mår faktiskt riktigt bra nu när jag sitter såhär.

Mina små kreatur tuggar frön och pellets, gräver tunnlar i spånet,

och det är bara allmänt super mysigt.

I eftermiddag ska jag försöka hinna med att färga den blonda

utväxten också, för såhär kan jag ju inte gå omkring och se ut.

Skalle-Per varning!

Och jag måste bara säga att jag älskar min mamma,

hon har ett sådant tålamod, och en vilja att förstå

fast hon inte riktigt gör det.

Hon försöker alltid att ställa upp så gott det går,

hon har en empati utan dess like.. alltså ibland när

jag tänker efter så kan jag inte förstå hur hon kan

vara så extremt omtänksam så att hon nästan inte har

något tillövers åt sig själv?

Det är därför jag aldrig skulle bli en bra mamma, jag är

alldeles för impulsiv, egoistisk kanske man inte kan säga..

men nästan! haha.

Och det är inte min mamma, hon är en såndär riktigt bra

mamma, och bra människa över huvudtaget.

Bäst helt enkelt.